Har Du synpunkter, frågor eller funderingar?
Skicka ett epostmeddelande till support@profitAid.com

Systemkrav
Hårdvara
Mjukvara

Installation
Visa en lista över FAQ (Vanligt förekommande frågor)

Användning
Visa en lista över FAQ (Vanligt förekommande frågor)

Övrigt
Övrig respons

Systemkrav hårdvara
Standard PC
800x600 pixals upplösning rekomenderas

Systemkrav mjukvara
Windows95/98
WindowsNT 4.0
Windows2000
WindowsXP


Installation - FAQ
F:
Kan man installera programmet i ett nätverk?
S: Ja det går bra. För att låta flera personer dela på programfilerna är det bra att köra installationsprogrammet på varje dator eftersom sökvägar och dylikt sparas under installationen.

F: Är licensen per företag eller person?
S: Licensen är personlig. Vill samma företag ha fler användare måste varje anvädare ha egen licens. Vid eventuella frågor vänligen kontakta sales@profitAid.com.


Använding - FAQ
F:
För att fylla i egen rörlig förädling måste man veta vilken andel av t.ex. de egna lönerna som skall räknas dit. Hur skall man räkna ut det?
S: Bolaget måste ha en policy som bestämmer hur man skall räkna den egna produktionspersonalens löner. Om andelen egna rörliga lönekostnader är mycket liten i förhållande till totala tillverkningskostnaden kan man räkna lönerna som fasta d.v.s. som kapacitetskostnad. Är produktionspersonalen till stor del internutbildad och/eller har specialutbildning eller på annat sätt svår att ersätta kan man eller kanske bör man räkna produktionslönekostnaden till den delen som fast.

F:
Överskott, är det samma som vinst?
S: I viss mån kan man säga det. Ordet vinst är i många sammanhang väldigt värdeladdat. I Sverige har vi haft en debatt om ”övervinster”. Vinst måste kopplas till någon nivå i resultaträkningen t.ex. vinst före extra ordinära kostnader och intäkter. För att undvika sammanblandning och också för att poängtera att profitAid Manager endast behandlar operativ lönsamhetsutveckling (dvs inte bokslutsdispositioner etc.) används de mer neutrala orden överskott och resultat.

F: I vårt företag räknar vi med en expansion på drygt 50 % det kommande året. Kan man använda simuleringsfunktionen i profitAid Manager för att räkna ut konsekvenserna av denna expansion?
S: Ja, det går att få ett rimligt bra resultat. Tänk dock på att ALLA ändringar måste medtagas. Troligtvis ökar bl.a. kapacitetskostnaderna. profitAid Manager är tänkt att användas till snabba beräkningar med god översikt. Vid mycket stora förändringar förändras fler variabler ofta i språng. Detta kräver ingående analys på flera områden.

F:
Hur räknas leasingavgifter?
S: Leasingavgifter är en form av hyra och räknas därför till kapacitetskostnaden. Eventuellt utlösningsbart restvärde räknas inte med om inte det framgår av bolagets balansräkning. Vid hyrköp ändras förhållandet då äganderätten övergår. I övrigt rekommenderas att följa bolagets resultat- och balansräkning.

F:
Programmet påpekar att vid större planmässiga avskrivningar än reinvesteringsbehov bör man justera så att det inte överskottskravet blir negativt. Det kan väl inträffa att nya maskiner är billigare än äldre vid samma tillverkningskapacitet och därigenom skulle negativ differans kunna uppstå?
S: Även om man kan tänka sig detta fall betyder det inte att överskottskravet kan få vara negativt. I ytterlighetsfall skulle det kunna betyda att företag med negativt resultat kunde ligga över överskottskravet beräkningsmässigt. Ett negativt resultat kan aldrig godkännas varför negativt överskottskrav måste betraktas som oegentligt. Dessutom är det inte säkert att en skillnad skulle kunna tas ut i reda pengar. Om det trots allt skulle vara fallet minska anläggningstillgångar under respektive rubrik oh öka kassan.

F: I dialogen om beräkning av överskottskrav framgår att för att kompensera för inflation måste beskattade medel användas. Är inte alla kostnader avdragsgilla i bokföringen förutom t.ex. icke avdragsgill representation ?
S: Eftersom inflationspåverkan inte dyker upp i ett av skattemyndigheterna godkänt verifikat uppstår ingen bokföringsmässig kostnad. Inga pengar har betalats. Men för att inte soliditeten skall minska måste pengarna fram. Volymen pengar i företaget måste öka med lika mycket som inflationen är. Exempel: Om kassan ett år är 100 tkr och inflationen är 10% måste kassan öka med 10 tkr. Om soliditeten är 40 % och den skall vara oförändrad måste företaget tillskjuta 4 tkr skattade pengar samt låna upp 6 tkr. Bolaget måste ha genererat ett överskott på ca 6 tkr före skatt (30 % skatt) för att täcka ökningen av kassan. Om man hårddrar lite kan man säga att företagen betalar skatt för ingenting i detta fall. När inflationen varit som högst har företag med hyfsad vinst inte kunnat kompensera för inflationen varför soliditeten dalat. Dessutom hade vi övervinstdebatt när inflationen var mycket hög.. För företag är det alltså mycket viktigt med en låg inflation likaväl som en låg ränta. Som företagare eller ekonom är det bra att regelbundet kontrollera företagets känslighet med avseende på ökning av inflation och ränta. Görs mycket enkelt med profitAid Manager.

F:
Under en period kan man försöka höja sitt prisläge. Det troligaste är att man får en volymnedgång. Kan man inte sätta ett negativt värde på Volymmässig expansion av det skälet? Likaså om det skulle bli deflation?
S: Det finns en varning i profitAid Manager för negativa överskottskrav. Detta för att inte tappa verklighetskontakten och för att inte teoretiska glädjekalkyler skall uppstå. Det är alltid svårt att omsätta minskningar i reda pengar. Det är ofta förknippat med förluster att minska tillgångar. Skulle det trots allt bli en slant över kan man istället justera balansräkningen när man vet så uppstår inga risker med glädjekalkylering. Samma gäller vid deflation. Negativa överkottskrav är mer teoretiska funderingar utan verklig substans.